Statyn
I slutet på förre seklet beställda Nässjö kommun en staty av den internationellt kände konstnären Carl-Fredrik Reuterswärd, kanske mest känd för konstverket ”Non violence” med den knutna revolvern utanför FN-skrapan i New York. Konstverket tillverkades efter konstnärens noggranna ritningar och fick formen av en kolskyffel som en hänvisning till Nässjös järnvägstradition. Kolskyffeln skulle minna om de hårt arbetande eldarna som skyfflade kol i loken. Diabasen som konstverket består av är bruten i stenbrott sydost om Bodafors (knappa 2 mil söder om Nässjö)
Denna earthcache handlar om diabas.
Bergarterna Basalt, Diabas och Gabbro
De tre basiska bergarterna Basalt, Diabas och Gabbro är alla magmatiska bergarter har liknande mineralsammansättning och skillnaden är var de bildats. Magmatiska bergarter bildas genom att het magma (bergsmälta) kristalliseras när den svalnar. Basiska bergarter som gabbro, diabas och basalt bygger upp oceanernas jordskorpa. Öar i oceaner (till exempel Island och Hawaii) består nästan uteslutande av basalt-lava. Dessa bergarter är mindre vanliga inne på kontinenterna men mindre kroppar av gabbro, gångar av diabas, och även områden med gammal basaltlava förekommer, även i Sverige. Gabbro är en djupbergart som alltså finns främst i oceanbottnarnas jordskorpa men även som mindre massiv i kontinental jordskorpa. Djupbergarter, som Gabbro, bildas djupt ner i jordskorpan och kristalliseras (stelnar) långsammare. Basalt är motsvarande ytbergart där lava strömmat över oceanryggar och stelnat betydligt snabbare. Även basalt förekommer i kontinental miljö. Diabas är motsvarande gångbergart. Gångbergarter bildas i gångar där jordskorpan spruckit upp och fyllts av smält magma. Gångbergarter kristalliseras snabbare än djupbergarter men långsammare än ytbergarter. Djupbergarter som stelnat långsamt har ofta millimeterstora, ibland upp till centimeterstora korn av mineraler. Ytbergarter (vulkaniska) som kristalliserats betydligt snabbare är ofta väldigt finkorniga, mer som en tät massa där kornen inte alltid är synliga för blotta ögat. Gabbron har grova mineralkorn, ofta större en någon millimeter, diabasen som stelnat långsammare än basalt men snabbare än Gabbro har mineralkorn vars storlek är medel- (1-5mm) till finkorniga (0.1-1mm). Basalten är oftast så finkornig att kornen inte kan ses med blotta ögat.
Bergarter kan grupperas efter hur lätt de vittrar. Diabas, tillsammans med gabbro och basalt, tillhör de bergarter som har hög benägenhet att vittra. Benägenheten att vittra beror bland annat av mineralsammansättningen. Bland andra faktorer som påverkar vittringen finns klimat och omgivande miljö.
Tabell över några bergarters benägenhet att vittra, graderade från låg till hög vittringsbenägenhet
| låg |
|
|
|
hög |
| sandsten |
röd granit och gnejs |
grå granit och gnejs |
diabas |
kalksten |
Basiska bergarter
Bergarterna basalt, diabas och gabbro tillhör de basiska bergarterna. Basisk i bergartssammanhang relaterar inte till pH-värde utan till hur stor andel kiseldioxid de består av, basiska bergarters vikt består till mellan 45% och 52% av kiseldixiod. Sura bergarter har högre andel av kiseldioxid. När basiska bergarter vittrar sönder bidrar de till god odlingsjordmån.
Mineraler i Diabas
Bergarterna Gabbro, diabas och basalt innehåller liknande mineralsammansättning, de innehåller kalciumrika plagioklaser (ljus) och pyroxen (mörk).
Plagioklas är serie av grå och vita mineraler som tillhör fältspaterna. Plagioklaserna är den vanligaste bergartbildande mineralen. Pyroxener är bergartsbildande gröna eller mörka silikatmineraler. Pyroxen innehåller bland annat magnesium och järn. Pyroxen kan också innehålla olivin (grön) och järnoxider.
Struktur
I Diabas bildar plagioklasen ofta ett karakteristiskt mönster av oordnade avlånga lister. Om utrymmet mellan dem är fyllt av pyroxen kallas det för subofitisk textur, om istället plagioklasen är omgiven av större pyroxenkristaller benämns texturen som ofitisk.
Användning
Diabas används till prydnadssten, i detta fall till en staty. Under namnet svart granit används diabas och ibland även gabbro som bänkskivor. Andra vanliga användningsområden är till makadam då diabasen krossas främst för vägändamål eftersom diabasen binder asfalt bra. Även till stenull (rockwool) används diabas som då smälts tillsammans med koks och kalksten som sedan slungas till tunna fibrer.
Diabas är Västergötlands landskapssten.
Loggningskrav
- Beskriv hur mineralkornen ser ut, både till färg och till storlek.
- Motivera utifrån kornstorleken att statyns material är diabas.
- Beskriv statyns färg, mer detaljerat än att den är svart.
- På några ställen har blocket vittrat sönder och tappat små delar, på vilket sätt skiljer sig blocket där i färg?
- Ta gärna ett kort på dig själv framför statyn, vill du själv inte vara med på bild så fotografera din GPS eller annan personlig ägodel framför statyn
När du har skickat svaren kan du logga eartchachen som found, du behöver inte invänta svar. Om något är tokigt eller ofullständigt hör jag av mig.