Kristina Kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Sala församling i Västerås stift. Den ligger i Sala kommun och är Sala stadskyrka.
Kyrkan byggdes 1635-1641 som en följd av att Sala fick stadsrättigheter 1624. Detta innebar att församlingsborna inte längre fick plats i Sala Sockenkyrka eller Norrby kyrka i vilka de tidigare hade samlats för att fira gudstjänster. Det är okänt vem sim varit arkitekt eller byggmästare för kyrkan. År 1641 slogs valv i kyrkan och invigningen ägde rum samma år den 18 december.
Kyrkobygget var en djärv satsning av ett hundratal borgare i den nygrundade staden. Kyrkan fick namn efter drottning Kristina. Från 1600-talets konstnärliga utsmyckning finns nu endast sandstensportalerna i norr och söder kvar.
Kyrkan har ett imponerande yttre med ett mäktigt torn med binderingar, typiska för stormaktstiden. En hög spira fanns på taket före branden år 1736, när såväl kyrkan som stora delar av Sala stad brann ner. Kyrkan återuppbyggdes snabbt och stod färdig 1739. En ny tornhuv fanns på plats 1749. Den tros vara ritad av Lars Larsson Steinholz, som var konstmästare vid Sala silvergruva.
Sala bergslag skänkte ett tornur till kyrkan år 1750. Det var i funktion till slutet av 1800-talet. Ett nytt urverk gjordes år 1900 av firman Linderoths urfabrik i Stockholm. Det ersattes år 1970 av ett elektriskt ur , gjort av firman Westerstrand. Tornavsatsens järnstaket skänktes 1750 av friherre Charles DeGeer på Lövstabruk
På 1800-talet gjordes en större renovering av kyrkan. Nya öppna kyrkbänkar installerades. Interiören målades i vitt, enligt tidens trend.Kyrkan fick nya portar i söder och väster.
1905-06 gjordes ytterligare restaurering och kyrkan fick centralvärme och elektridkt ljus. Valven dekorerades med rosenband.
Altartavlan föreställer Jesus och de tolv apostlarna vid den sista måltiden. Tavlan skänktes av drottning Ulrika Eleonora år 1738. Den är antagligen gjord av hovmålaren Georg Engelhardt Schröder.
De flankerande änglarna tillhör en äldre altaruppsats som skänktes av änkedrottningen Hedvig Eleonora och hennes livmedikus Kaspar Schmidt. 1710-1711 bodde de kungliga i Sala för att undgå pesten i Stockholm. Därför gjordes donationen i fråga. Änglarna räddades vid branden 1736 och finns därför bevarade vid sidan av den nya altartavlan.
Dopfuntens skål är av öländsk kalksten , av stilen att döma gjord på 1600-talet. Det torde vara kyrkans ursprungliga dopfunt som överlevde branden 1736.
Den gamla predikstolen är känd endast genom räkenskapsuppgifter. 1645 donerades pengar till förbättringar av en enklare predikstol, vilken blev klar 1647. Den förstördes vid branden 1736.
Den nuvarande predikstolen gjordes 1762 av bildhuggaren Jonas Holmin i Västerås.
Sakristian är ett stort rum med två valv. På östra väggen hänger ett porträtt av den s.k. riksprosten greve Fredrik Bogislaus von Schwerin, kyrkoherde i Sala 1788-1834. Hans son Wilhelm von Schwerin (1792-1808) omkom i skadorna efter slaget vid Oravais 1808. En porträttmedaljong över sonen hänger på samma vägg.
Källa: Wikipedia.
Om cachen. För den som inte är 1.80 eller längre kan det behövas hjälpmedel. Mitt på dagen kan det vara många mugglare i farten här.