Visst vill man skåla in det nya året, fast många är ju upptagna med annat än geocaching på nyårsnatten.
Fast tolvslag som tolvslag. Mitt på dan, årets första dag borde man väl oxå kunna skåla in det nya året, som nu har hunnit bli hela 12 timmar långt.
Ännu ett spännande geocachingår ligger framför oss och varför inte starta året med ett event på torget i Kungslena, där flera event tidigare gått av stapeln.
Ta gärna med nåt gott att tugga på, så bjuder EO på lite pommac kl 12.
Till skillnad från julfirandet (som har tusenåriga anor) är nyårsfirandet den en relativt ny företeelse i Sverige. Seden att ”vaka in det nya året” fanns i princip inte som tradition i det svenska bondesamhället. Bland adeln tog man dock intryck av de mer kontinentala vanorna och de hade nyårssupéer, salutade för konungen och avlade nyårsvisiter på nyårsdagen sedan åtminstone 1700-talet.
Det är alltså först under 1900-talet i samband med industrialisering och urbanisering som nyårsfirande som vi känner det idag börjar ta form. Troligtvis har Skansen och deras nyårsfirande – som började 1893 – samt att radion blev allmän egendom betytt mycket för att sprida nyårsfirandet bland de breda folklagren. I radion kunde man från 1924 höra klockringning från olika kyrkor i landet. De allra flesta av de traditioner som vi idag förknippar med nyårsfirande – nyårslöften, fyrverkerier, Ring klocka ring från Skansen och även att skåla i champagne vid tolvslaget – är traditioner som vuxit fram under tiden efter andra världskriget.
Nyårsfirandet, som det har vuxit fram under 1900-talet, kan ses som en kontrast till det äldre julfirandet. Där julfirandet främst sker i hemmet med familjen sker nyårsfirandet med vänner (oftare i offentliga miljöer t.ex. klubbar eller restauranger). Eftersom nyår inte, till skillnad från jul, har en flerhundraårig historia i Sverige har det varit lättare att knyta nya traditioner, t.ex. skålandet i champagne till det firandet.