Det har skrivits många sånger om minnen, om det förgångna, som "Autom Tautom", "Den gamla festplatsen" och inte minst "Mitt trettital". Här fick en fras från "Man ska leva för varandra" hjälpa till med titeln.
Här finns minnen från något som gick förlorat mer nyligen, ett av spåren efter garnisonerna i form av ett gammal mobbförråd av äldre datum. Det skall ha varit från 1890 tror jag. Det var ett enkelt och praktiskt men rätt så snyggt förråd i två och en halv våning, i typisk falu rödfärg.
Men av en eller annan anledning som jag inte skall spekulera i brann det ner. Diverse rester påminner om byggnaden men nästan allt timmer är helt borta. Träden runt om är svårt brända, och sommaren får visa vilka som överlevde. Jag har sett många träd som efter en brand fortfarande lever på bortre sidan och efter hand återtar den brända sidan.
Gömman är ett PET-rör och kan kräva lite smidighet och en smula längd. Inga svåra saker men är du kortare än jag så kan den vara lite knepig att nå.