Detta är en Earthcache. Det innebär att det inte finns någon fysisk gömma på platsen, för att få logga denna så måste du svara på ett antal frågor och skicka svaren till cache-ägaren, via mail eller message center.
Tidsåldern Sandby, namngivet av byn Södra Sandby!
Den vittrande bergväggen under trädens rötter ser kanske inte mycket ut, men den är inom geologin en väldskändis.
Sandby (Engelska Sandbian) är en geologisk tidsålder som varade ungefär mellan 458 och 453 miljoner år sedan, under ordovicium och varade i 5,4 miljoner år.
I lagerföljdernas kronostratigrafi är Sandby det nedersta lagret av övre ordovicium och inom geokronologi är det den första åldern inom yngre ordovicium.
Början på sandby-tiden definieras idag med hjälp av en global referenspunkt (GSSP) som ligger i Fågelsångsdalens naturreservat i Södra Sandby.
Det finns bara två geologiska tidsåldrar som på detta sätt definieras i Sverige (den andra är flo-tiden i Västergötland, https://sv.wikipedia.org/wiki/Flo_).
För 458 miljoner år sedan låg denna platsen minst 100m under havsytan på den södra delen av halvklotet.
Skandinavien var på denna tiden platt och täckt av hav.
I havet flöt mängder av av den numera utdöda djurarten graptoliter som en dag skulle göra Södra Sandby världskänt.
På botten av havet var det ont om syre vilket gjorde att djur o växtdelar som föll ner till botten bröts ner mycket långsamt.
Bergarter som bildas i denna miljö är ofta mörka nästan svarta av av allt kol från icke nedbrutet organiskt matrial.
Lerskiffren här bildades extremt långsamt, ett par millimeter vi ser här idag motsvarar ca 1000 års ansamling.
I takt med att mer matrial samlades sjönk den gamla havsbotten allt djupare ner.
När väl flera kilometer sand o lera samlats ovanpå förstenades så småningom lagren av bottensediment
Graptoliter.
De hade ofta ett planktoniskt levnadssätt alternativt förekom i fastsittande kolonier.
Graptoliter finns först och främst bevarade i svarta skiffrar som är avlagrade utanför kontinentalsockeln.
Djuren trädde fram först under den mellersta delen av kambrium, och de förekom ända till den äldre delen av karbon (från cirka 535 till 350 miljoner år sedan).
Deras snabba evolutionära utveckling och artbildning, samt deras globala spridning, har gjort dem till ett av de mest betydelsefulla zonfossilen.
Graptoliternas mjukdelar (som inte bevarats i fossil) är dåligt kända, men deras koloniskelett av fiberproteiner är ofta väl bevarade.
Skeletten varierar i storlek från någon enstaka centimeter (oftast) upp till över 50 centimeter och syns tydligt som streck på plana ytor på skiffer.
Se om du kan hitta resterna från en koloni graptoliter i bergväggen som levde just här för 458 miljoner år sedan.
Nemagraptus Gracilis
Graptoliternas utvecklades till olika arter och spred sig över hela världen.
Eftersom varje art levde under en begränsad tid kan forskarna använda fossilen som ens slags klocka.
Just N Gracilis är en särskilt användbar klocka.
I de understa lager där den först dyker upp har forskarna definerat att tidåldern Sandby tar sin början som varade för mellan 458 och 453 miljoner sedan.
Avtrycken av den mystiska Nemagraptus Gracilis syns idag som pinniga änglaskelett i åkantens fossilrika graptolitskiffer.
GSSP
En stratotypsektion benämns på engelska GSSP vilket står för "Global Stratotype Section and Point".
Gränserna för alla geologiska tidssystem (dvs. kambrium, ordovicium, silur etc.) har definierats i en viss stratotypsektion i världen.
Det finns ett antal kriterier som skall vara uppfyllda för att en sektion skall kunna utses som stratotyp.
Sektionen skall inte ha några luckor i lagerföljden, dvs. sedimentationen skall ha varit kontinuerlig och blivit bevarad till eftervärlden.
Sektionen bör vara opåverkad av rörelser i jordskorpan (tektonik).
Det skall finnas fossil i sektionen och helst av så många olika fossilgrupper som möjligt för att man så noga som möjligt skall kunna
åldersbestämma lagerföljden. Sektionen skall dessutom vara så lättillgänglig som möjligt.
Sektionen i Fågelsångsdalen är numera stratotypsektion för basen av den senordoviciska tidsserien.
Denna definieras av första uppträdandet av Nemagraptus Gracilis.
Förslaget till denna sektion kom från en internationell grupp forskare i vilken tre svenskar ingick,
bland annat den världsberömde västgötska professorn Stig M. Bergström,
som sedan mer än trettio år varit verksam vid Ohio State University.
Bentonitlera
Strax till höger i riktning mot trappan finns ett ljusgrått streck en bit djupare in i bergväggen än omgivande lager.
Här kan du känna lite grå lera med fingrarna, det är aska från enorma vulkanutbrott utanför det som idag är Norges kust och kallas bentonitlera.
Askan bildades samtidigt som skifferlagren här.
En egenskap med leran är att den sväller i kontakt med vatten och kan därför bli mycket tät om den innesluts av någonting.
Den används bla till att täta tunnebyggen o vid slutförvaring av kärnavfall.
Hitta hit
Ska du ta dig till platsen med bil kör du från Lund mot Södra Sandby.
Sväng höger mot Rögle och sedan vänster mot Fågelsång.
Efter ca 1 km svänger du vänster igen, se P-koordinater.
Parkera och gå upp på Hardebergaspåret, se kartan längre ner.
Efter ca 15 min promenad kommer en brant trappa som leder ner i dalgången.
På höger sida nedanför trappan syns en ca 4m hög bergvägg av lerskiffer.
För att logga denna som hittad ska du svara på följande frågor:
1a - Jämför den dominerande färgen på lerskiffret bakom skylten,
1b - 10m till vänster om skylten
1c - 10m till höger om skylten.
Vilka färger ser du o vad har gett färgen på skiffret bakom skylten?
2 - Ta en närmare titt på skifferlagret
Beskriv skiffret tex är det tjockt/tunt, slätt/skrovligt, mjuka/vassa sidor mm
Finns gott om bitar på marken att välja på, man behöver inte bryta loss ngt från bergväggen.
3 - När utvaldes denna platsen som Internationell Referensprofil, se skylt
Tidsåldrar 
Fossil av N Gracilis
Vulkanaska
Möjlig väg
