Denna trad ingår i den femte triologin i en serie "Kyrkcacher" på slätten runt Linköping.
Bild: Privat
Rappestads kyrka är en kyrkobygnad i Rappestad, Rappestads socken och Vikingstads församling, Östergötland. Den ligger 1 mil väster om Linköping, 2 km norr om Vikingstad och tillhör Linköpings stift.
Rappestads kyrka är belägen på en svag höjd i en liten kyrkby som omges av odlad mark. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rundat korutsprång i öster och torn i väster. Den har ljusa spritputsade fasader med släta omfattningar, rundbågiga fönster och portaler samt ett plåttäckt sadeltak. Tornet har en fyrsidig karnissvöngd huv av kopparplåt krönt av en vitmålad trälanternin med rundbågiga fönster. Huven är försedd med tornur.
Kyrkorummet med dess originalinredning har ett mycket välbevarat Sengustavianskt formspråk med tunnvalv av trä, ursprungligt trägolv med breda golvplankor och färgsättning i pärlgrått, vitt och guld. Den väl avstämda inredningen är skapad av tidens främsta regionala mästare, såsom Pehr Högberg, Carl Fredrik Beurling och Pehr och Jonas Fredrik Schiörlin, där framförallt den mäktiga piporgeln från 1815-1816 intar en framträdande plats. Kring kyrkan finns ett gravkapell från 1951, bevarade äldre skolbyggnader och ett f.d. kommunalhus vilka skapar ett sockencentrum med stora kulturhistoriska värden.
Den äldsta kända kyrkan var byggd av kalksten, förmodligen vid 12000-talets början. Senare under medeltiden tillbyggdes sakristia i norr och vapenhus i söder och på sydsidan tillkom ett gravkor av okänd ålder. Kyrkan utmärktes av sitt höga västtorn av okänd ålder, försett med en spira byggd av Gabriel Månsson på 1740-talet.
Vid ett åsknedslag 1785 blev kyrkan illa skadad och 1799 beslutade sockenstämman att en ny kyrka skulle byggas direkt norr om den gamla kyrkan vilken skulle rivas. Som byggmästare engagerades Erik Fredberg från Örebro, som vid tiden arbetade med Charlottenborgs slott i Motala. Arkitekten Jacob Wulff vid Överintendentämbetet har justerat nybyggnadsritningarna vilka troligen är baserade på Fredbergs ritningar med Gammelkils kyrka som förebild. Kyrkan började användas 1802 trots att den enbart var halvfärdig; helt klar blev den först 1807.
Källa: Wikipedia