Vi har fått förmånen att göra en virtuell cache och självklart föll valet på Munsala kyrka. Bygdens stolthet - ett mäktigt stenbygge på kyrkbacken i Munsala.
Munsala kyrka är det bäst bevarade exemplet på stenkyrkor från den gustavianska tiden. Prästgården är en av de äldsta i Österbotten. Längs byvägen, strax intill kyrkan finns en grupp gårdar som företräder 1800-talets byggnadsarv. Kyrkan är både beträffande proportionerna och det exakta byggnadssättet ett imponerande byggnadsverk i det österbottniska landskapet. Henrik Gabriel Porthan nämnde i ett brev år 1794 att ”Munsala capells stenkyrka skulle duga till Domkyrka, både för sin storlek och sin vackra byggnad”. Till sin bottenplan är kyrkan en likarmad korskyrka, i den östra delen finns en lägre sakristia och i väster ett torn, vars övre del av trä är en exakt företrädare för barockklassicismens formspråk i Stockholm. De rundbågade fönstren är stora och det i ändan av korsarmarna valmade spåntaket är svagt sluttande. Altaruppsatsen och predikstolen, som omges av draperimålningar i blågrönt, utgör ett blickfång i den vitkalkade, ljusa kyrksalen. De är tillverkade i Jakob Rijfs verkstad i början av 1790-talet och står för sin tids mest högklassiga snickeriarbeten. Samma slags formspråk representeras av psalmtavlorna som gjordes så sent som år 1835. Den tredelade altartavlan, som föreställer Jesus i Getsemane, Korsfästelsen och Nattvarden, är ett ungdomsverk av Johan Erik Lindh från år 1814. Barockorgeln med 21 stämmor på den västra läktaren är byggd år 1976 som en rekonstruktion av orgeln som konstruerades för kyrkan i Gamlakarleby år 1696 (Johan och Christian Bejer), förnyades åren 1738 (Erik German) och 1879 (Petter Lybäck) samt köptes till Munsala kyrka under sistnämnda år. Kyrkogården omgärdas av en stenmur från 1830-talet med en portbyggnad i söder. Bredvid portbyggnaden står en fattiggubbe från år 1851. På södra sidan om kyrkbacken finns ett sockenmagasin som uppfördes år 1823. Byvägen delar kyrkbacken i Munsala i två delar och skiljer åt kyrkan från begravningsplatsen. På begravningsplatsen väster om kyrkan har den förra kyrkan stått och här står också klockstapeln som byggdes under ledning av Matti Hakola år 1741. Klockstapeln företräder den österbottniska stapeltypen.
Munsala omnämndes som ett kapell till Nykarleby redan under slutet av 1600-talet. Dess första kyrka byggdes år 1687. Församlingen blev självständig år 1857. Kyrkan byggdes under åren 1772-1792, enligt ritningar uppgjorda år 1775 av Överintendentsämbetet i Stockholm. Murarmästarna David Olander och Thomas Rijf var byggmästare. Församlingens tidigare kyrka var placerad nära klockstapeln. Ännu i början av 1900-talet fanns en rad kyrkstallar bredvid kyrkan.
Munsalan kirkko on kirkkorakennus Pohjanmaalla Uudenkaarlepyyn Munsalassa. Harmaakivisen kirkon rakennustyöt aloitettiin vuonna 1777, ja se vihittiin käyttöön vuonna 1792. Tukholman yli-intendentin virasto hylkäsi muurarimestari David Olanderin alkuperäiset suunnitelmat, mutta kelpuutti Olanderin ja Jaakko Rijfin rakentamaan kirkko omien piirustusten pohjalta. Kirkko on päätytornillinen ristikirkko, jonka pääsakaran toisessa päässä on torni ja toisessa päässä kuori, josta erkanee matalampi ja kapeampi sakaristo. Tornin kiviosa päättyy puiseen barokkityyliseen lyhtyyn. Kirkkosalin katossa on puinen tynnyriholvaus. Kirkko tunnetaan varsinkin uruistaan, jotka ovat Suomen vanhimmat kirkkourut ja jotka on rakentanut Ericus German vuonna 1736 alkujaan Kokkolan ensimmäiseen kirkkoon, josta ne siirrettiin Munsalaan[1]. Urut ovat 21-äänikertaiset. Ne uudelleenrakensi Petter Lybeck vuonna 1879. Vuonna 1976 ne ennallistettiin vuoden 1738 asuun Kangasalan Urkutehtaan toimesta. Kirkon alttaritaulu on ruotsalaissyntyisen J. E. Lindin käsialaa. Alttaritaulu on kaksiosainen, ja sen alaosa kuvaa Pyhää Ehtoollista ja ylempi osa ristiinnaulitsemista. Kirkon vieressä on pohjalaistyylinen erillinen kellotapuli, jonka rakensi vuonna 1745 Juho Heikkilä. Tapulissa olevat kaksi kelloa ovat vuosilta 1745 ja 1728.
Munsala church is a old stone church. David Ölander worked as master mason for the Munsala stone church. A well-known church builder, Thomas Rijf, was in charge of the carpentry work. A professor of the Royal Academy of Turku, Henrik Gabriel Porthan, described the new church as suitable to serve as a cathedral because of its large size as well as its beauty. The decorative pulpit was ordered from Ahlnäs. The church yard features a stone fence built in the 1830s. North of the church hill, there is a parish granary from 1832. The graveyard houses a bell-tower built in Ostrobothnian style under the guidance of Matti Hakala.
Uppgift: Gå till de angivna koordinaterna, ta ett foto med kyrkan i bakgrunden. På fotot ska du själv eller någonting som tillhör dig vara synligt. Ansiktet behöver inte synas. Bifoga fotot till loggen. Loggningar utan foton tas bort.
Tehtävä: Mene kätkön koordinaatteihin, tehtäväsi on ottaa kuvaa itsestäsi tai jostakin omistamastasi esineestä niin, että taustalla näkyy kirkko. Kasvojen ei tarvitse näkyä kuvassa. Liity kuva loggaukseesi. Loggaukset ilman vaadittavaa kuvaa tulen poistamaan.
Task: Go to the coordinates and take a picture of yourself (or your nametag / paper with your name on) and the church. Your face does not have to be visible. Logs without an image will be deleated.
Virtual Rewards 3.0 - 2022-2023
This Virtual Cache is part of a limited release of Virtuals created between March 1, 2022 and March 1, 2023. Only 4,000 cache owners were given the opportunity to hide a Virtual Cache. Learn more about Virtual Rewards 3.0 on the Geocaching Blog.