Folkrörelseideologierna När rörelseskolor började dyka upp i början på 1900-talet sågs de inte alltid med blida ögon. I början motverkades de och anklagades för social agitation eller sekterism och det kom till ganska hårda angrepp. Holastriden är omtalad i en bok av Erik Sjöqvist, och samma anklagelser fanns mot Brunnsvik. Sigtuna hade också problem som den första skolan med en kristen profil. Men sedan kom folkrörelsernas ideologier att få stort inflytande på folkhögskolans bildningssyn, speciellt den ideologi som växte fram främst inom arbetarrörelsen och utvecklades av ett antal aktiva folkhögskole- och folkbildningspersonligheter i växelverkan med deras praktiska erfarenhet av undervisning på folkhögskola eller inom annan folkbildning. Bernt Gustavssons forskning ger värdefulla insikter och perspektiv på hur denna bildningssyn växte framSkickades från E-post för Windows