Historik
Hästängen finns omnämnt i skrifter från 1573. Inköptes till Onsjö säteri år 1781. Hästängen omfattade ¼ dels mantal. Enligt ritning från 1786 så finns en markering om ”den gamla tomtplatsen”, vilket kan tyda på att den gamla huvudbyggnaden inte längre fanns kvar år 1786 utan endast de två torpen som hörde till gården – Stora och Lilla Hästängen. Inga kända uppgifter finns om denna byggnad, hur den var utformad eller när den var byggd samt när den revs. Med anledning av alla de krigshandlingar mellan Danmark/Norge och Sverige, som förevarit historiskt i dessa trakter, med brandskattning av gårdar mm, kan det vara troligt att mangårdsbyggnaden på Hästängen raserats i ett sådant sammanhang. I ett protokoll från tinget i december 1676 (under Gyldenlöwefejden) så anges, att ”Lars Börjesson på Hästängen haver vid norska fiendens infall i häradet, lidet märkelig skada och de honom frånrövat och tagit all hans lösa egendom av kläder, husgeråd och så många kreatur, större och smärre, som han ägde, samt all säden och höet, som han hade inbragt, blev av fienden honom fråntagen och hämtad till Vänersborg”, (depån fanns nog här). Frälsehemmanet Hästängen tillhörde ursprungligen Naglums socken, men överfördes 1629 till Vassända socken. Trots detta så återfinns de bosatta på Stora och Lilla Hästängen i kyrkböckerna från 1810 och framåt inom Onsjö rote i Naglums socken. Överste Vollrat Vilhelm Haij på Onsjö säteri, inköpte Hästängen år 1781 för 770 riksdaler silvermynt av auditören Jakob Ammelgren. Hästängen kom sedan att ingå i Onsjö fideikommiss fr o m instiftandet år 1786.
Det äldsta dokumentet om Stora Hästängen är ett syneprotokoll med följande text; ”1783 den 17 november. Laga syn på torpet Stora Hästängen. Stora Hästängen som Olof Olofsson tillträdde 25 mars detta år 1783 och nu framdeles kommer att bruka och bebo. Mangården, en stuga med förstuga samt tvenne rum afskilda, såsom omtar 11 ¼ aln lång 8 ¼ aln dito, 4 alnar hög med överbyggnad. Af jordägaren uppfört. Ladugården, en loge med tvenne lador samt stall och fähus under ett tak. 26 alnar lång 9 alnar bred, 5 alnar hög av nytt och gammalt timmer. Nybyggt av jordägaren i gott stånd med halmtak.” Boningshuset torde ha varit i ett bättre skick än ett vanligt torp vid denna tidsperiod, eftersom under några år från 1850, då friherre Erik Vollrat Vilhelm Haij bodde här med sin familj, innan de flyttade till Gäddebäck och från 1860 sedan tog över Onsjö fideikommiss. En möjlig förklaring kan vara, att enligt upprättad karta från 1844 (redovisas sist i denna torpakt) så låg Stora Hästängen betydligt närmare Karls grav. Marken inklusive byggnader förvärvades till Trollhätte Kanalbolag från Onsjö fideikommiss. I detta sammanhang kan Onsjö ha valt att uppföra en ersättningsbyggnad som låg längre in på Onsjö mark för att inte beröras av framtida kanalbreddningar av Karls grav. De gamla byggnaderna till Stora Hästängen kan även ha varit i dåligt skick och en nybyggnation kan ha varit nödvändig. Denna ersättningsbyggnad kan då ha uppförts och utformats på ett sådant sätt, att den har varit en ståndsmässigt godtagbar byggnad för friherre Erik Haij med sin familj och dess tjänstefolk. Enligt uppgift hade Stora Hästängen en åkerareal å 50 tunnland. Det bostadshus som fanns fram till 1970-talet, var ett gulmålat 1 ½ plans träbyggnad. Här bodde som sista hyresgäst en kattälskande kvinna med förnamnet Elsa. Hon flyttades från denna misär och alla katter (ett 70- tal) avlivades och huset revs.
Torpfamiljerna Förteckning över arton torpfamiljer finns dokumenterade i den kompletta torpakten. Här omnämns dock som exempel, den familj på Stora Hästängen som först går att finna i husförhörslängden (från år 1810) för Vassända Naglum. Denna familj var under åren 1809 – 1811: Änkan Annica (Anna) Andersdotter född 1776-03-10 på Bålsängen i Västra Tunhem var den första personen i husförhörslängden på Stora Hästängen tillsammans med maken Anders Nilsson född 1778-10-08 på Sättungen i Väne Åsaka. Annica och Anders gifte sig 1802-10-24 i Västra Tunhem. Båda var tjänstefolk vid Bålsängen. Familjen kom från Lervadet i Västra Tunhem 1809-04-29 till Stora Hästängen med sina tre barn, Greta född 1802-11-20 på torpet Bålsängen, Kerstin f. 1805 (oklart när) på Stora Bredäng i Norra Björke samt Nils f. 1808-11-24 på Lervadet. Familjen drabbades tragiskt, då fadern Anders Nilsson avled 1811-01-10 i feber endast 33 år gammal. Hustrun Annica Andersdotter avled samma år den 19 juli i kikhosta (35 år) och barnen som bara var 9, 6 och 3 år blev föräldralösa och angavs flyttade till Västra Tunhem. Deras vidare öde är okänt.