Boktryckarkonsten och Johan Gutenberg
Boktryckarkonsten ändrade människans sätt att förstå världen. Den var en av grundstenarna i den vetenskapliga revolutionen i Europa på 1500- och 1600-talen. I dag kan vem som helst skriva ut en text och göra kopior. Ord och åsikter sprids från skärm till skärm.
Trycktekniken är mycket gammal och har sitt ursprung i Nordostasien. Tryckkonstens stora historiska betydelse kom i och med boktryckarkonsten, som innebar flera olika innovationer. Johan Gutenberg (ca 1400–1468) lyckades kombinera tryckpress, lösa typer, skriftspråk, bok, papper och trycksvärta. Under 1450-talet färdigutvecklade han sin metod för att trycka böcker med lösa, återanvändningsbara typer för varje enskild bokstav. Han göt typer (bokstäver, siffror och andra tecken) av en nyutvecklad blylegering och fäste ihop dem till en spegelvänd "mall", som trycktes mot papper. Den press Gutenberg använde var till en början en som användes för att pressa vindruvor och oliver.
En viktig förutsättning för boktryckarkonsten var de europeiska skriftspråkens alfabeten. I dessa innebär varje enskild bokstav ett ljud, som kan kombineras till ord. Att trycka något på till exempel klassisk kinesiska, där varje ord har ett eget tecken, är mer omständligt.
Även papper är ursprungligen en kinesisk uppfinning. Kunskapen om pappersframställning nådde Europa via arabvärlden på 1100-talet. Papper var en förutsättning för att tryckeritekniken skulle kunna få en sådan stor betydelse.
Johan Gutenberg
Typ
Då textsidor förr sattes för hand, användes typer, enskilda stycken med spegelvända teckenavgjutningar, som sammanfogades i en sätthake för att bilda ord och meningar. Typerna förvarades i kast, där varje tecken hade sin speciella plats.
Sätthake och kast med lösa metalltyper
Typsnitt, teckensnitt eller stilsort avser en uppsättning bokstäver, siffror och tecken med ett karakteristiskt och genomgående utseende, och ett gemensamt namn. Några vanliga exempel är Times New Roman, Helvetica, Berling antikva eller Futura.
Ett typsnitts karakteristiska utseende skapas av bland annat
- dess speciella proportioner mellan tecknens olika delar
- användningen av mjukare, rundade former, alternativt skarpa och vinkelräta
- kontrasten (eller bristen därpå) mellan tunnare och grövre streck
- formernas slutenhet eller öppenhet
Ett visst typsnitt kan finnas i olika varianter. Dessa kan vara de olika grundformerna (rak eller kursiv), olika grovlekar (fet, mager) eller olika bredder (kondenserad, extrabred etc). Typsnittet kan innehålla kombinationer av dessa, som kondenserad mager rak eller extrabred fet kursiv. En hel del typsnitt har dock bara ett fåtal sådana varianter eller saknar dem helt.
Många typsnitt är uppkallade efter den bokstavstecknare eller (i äldre tid) stämpelskärare eller stilgjutare som skapat dem; till exempel de klassiska typsnitten Garamond (efter Claude Garamond, Frankrike, ca 1490 - 1561), Baskerville (efter John Baskerville, England, 1706–1775) och Bodoni (efter Giambattista Bodoni, Italien, 1740–1813).
Claude Garamond
Claude Garamond var verksam i Paris på 1500-talet som stilgjutare och boktryckare. Han formgav typsnitt, som i olika varianter används än idag. Typsnittet Garamond är dock inte idealiskt för datorer (eller rättare sagt bildskärmar). Typsnittets tecken har beskrivits som "klara och öppna, strikta och nobla, med en kontrastrik och livfull linjeföring som utstrålar både kraft och skönhet" (Nordqvist 1954).
Claude Garamond
Punkt
Punkt är ett typografiskt mått som används till teckentypernas grad (storlek), kägel (radavstånd) och satsbredd (radlängd). Redan på Johann Gutenbergs tid rådde oklarheter om måtten på typerna. Stilgjuterier i olika länder hade alla sina egna måttstandarder. I grunden var detta en följd av den oreda i måttsystem som rådde ända till metersystemets införande. När det gäller typografiska mått lever dock skilda definitioner kvar ända in i vår tid.
I Europa användes sedan 1783 traditionellt Didotpunkten, som är exakt 1⁄864 av en fransk fot eller 1⁄72 av en fransk tum (Didotpunkten motsvarar 0,375972 mm). 1878 definierade Hermann Berthold 1 meter som 2660 punkter (à 0,376065 mm). Man kan också se begreppet Didot-Bertholdpunkt, som anges vara 0,376 mm, dvs en avrundning av de båda punkterna (Didot uppåt och Berthold nedåt).
Den som vill fördjupa sig ytterligare i den typografiska punktens historia och olika måttangivelser kan läsa mer på engelskspråkiga Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Point_(typography). För lösandet av denna cache saknar det all betydelse, men läsaren får en insikt i att även en tusendels millimeter kan vara föremål för olika traditioner, synpunkter och nationella regleringar.
För övrigt är Didots och Bertholds punktdefinitioner i stort sett just historia i och med datoriseringen av textframställning. Där används begreppen DTP-punkt (Desktop Publishing Point) och PostScript pica. Tolv DPT-punkter blir en pica och sex pica är lika med en internationell tum. Ajöss med meterstandardiseringen!
Grad
Inom typografin anges bokstävernas grad (storlek), kägel (radavstånd) och satsbredd (radlängd) i antal punkter. För allmänbildningens och de poetiska kvaliteternas skull och av respekt för gångna tiders handsättare följer här en förteckning över olika grader (typstorlekar) och hur många punkter benämningarna innebär.
1 Punkt
2 Kvartpetit
3 Kvartcicero/Brilliant
4 Halvpetit/Diamant
5 Perl
6 Nonpareille
7 Kolonell/Mignon/Halvmittel
8 Petit
9 Borgis
10 Korpus
11 Brevier
12 Cicero (Benämningen tillkom då graden 12 punkter användes 1468 för tryckning av Ciceros brevsamling Epistulae ad Familiares.)
14 Mittel
16 Tertia
18 Paragon
20 Text
24 Dubbel cicero
28 Dubbel mittel
30 Liten kanon ("kanon" betonas på första stavelsen, jfr sångstil)
36 Kanon
40 Dubbel text
42 Stor kanon
48 Konkordans/Fin missal ("Konk" i dagligt tal i sätteriet)
60 Stor missal (Femcicero)
72 Liten sabon/Sexcicero)
76 Sabon
84 Stor sabon (Sjucicero)
96 Real (Åtta cicero)
108 Imperial (Nio cicero)
Övrigt: Multiplar av petit eller cicero
Uppgift att lösa
Följande grader leder dig till en punkt ute i topografin där du kan söka en cache. Lycka till!
N [konkordans + brevier]° [stor kanon + kolonell] . borgis brilliant nonpareille
E [cicero + perl]° [konkordans + kolonell] . 0 [imperial - liten sabon + borgis]
Geochecker Använd den gärna - där finns tips om lämplig stigstart.
Cachetypen Letterbox hybrid
En cache av typen Letterbox Hybrid kännetecknas av att den innehåller någon form av stämpel. Stämpeln i denna cache är en trätyp, ett gement u av typsnittet Garamond. Trätypens grad är hela 240 punkter (20 cicero eller, om man så vill, fem konk). Stämpeln/typen är en del av cachen och ska inte avlägsnas eller bytas mot något annat. Om du vill stämpla i en egen stämpelbok behöver du ta med en stämpeldyna till cachen.
Kuriosa
I mitten av 1970-talet gick jag en typografisk yrkesutbildning och lärde mig då handsättning, maskinsättning, offsetmontage och reprofotografering. Jag arbetade fem år som reprofotograf under en tid av omvälvande teknikutveckling. Maskinsättning och handsättning hade redan i stor utsträckning ersatts av fotosättning där text framställdes på film eller ljuskänsligt papper för reproteknisk bearbetning till tryckplåt inför tryckning. Därefter togs det revolutionerande steget över till datorer både för textframställning och bildredigering. Min sista sommar på tryckeriet ifråga hivades hundratals skåp och kast (ett sinnrikt förvaringssystem för blytyper) iväg. I regnet ute på gården räddade jag några vackra trätyper från förgängelse, varav en nu är cachens stämpel. För min egen del öppnades ett nytt kapitel i mitt yrkesliv.
Vill du få ut lite mer av geocaching i Uppsala?
Besök Intresseföreningen Geocaching i Uppsala (GCU) på www.gcuppsala.se
