
Tämä on maakohde, earth cache, jonka loggaaminen löydetyksi edellyttää, että tutustut kohteen geologiseen opetukseen ja vastaat kysymyksiin.
Vastauksesi lähetät helpoiten message centerin kautta.
Miljoonien vuosien aikana Suomen kallioperä on kokenut monia mullistuksia. Mannerlaatat ovat törmäilleet, ilmasto on vuoroin kylmentynyt ja lämmennyt ja kilometrien paksuinen jäätikkö on raastanut maasta kaiken irtonaisen. Tämä on synnyttänyt Suomeen useita isoja ja pieniä rotkoja. Rotko on jyrkkäseinäinen maanpinnan halkeama, jolla on yleensä syvyyttä enemmän kuin leveyttä.
Kanjoni-nimitystä käytetään yleensä pitkän mallisista rotkoista, espanjan kielen sana cañon tarkoittaa paitsi rotkoa, myös putkea. Kanjoni on jyrkkäseinäinen laakso, joka on useimmiten syntynyt virtaavan veden kuluttaessa kalliota. Osa rotkoista on syntynyt mannerlaattojen liikkeiden ja niihin liittyvien maanjäristysten seurauksena. Kuru on puolestaan nimitys Lapin tuntureiden välissä sijaitseville rotkoille.
Suomen vanhimmat rotkot ovat syntyneet jo kauan ennen jääkautta. Maanjäristykset ja jäätiköt avasivat kallion ruhjeita, jotka jäätikön sulamisvedet sitten puhdistivat irtonaisesta maa-aineksesta.
Maanjäristys alkaa, kun maankuoreen varastoitunut jännitys ylittää jossakin pisteessä kiviaineksen lujuuden. Tällöin maanjäristyslähdettä eli fokusta ympäröivä kallioperä repeää ja kallioperän osaset siirtyvät toistensa suhteen. Repeäminen tapahtuu yleensä maankuoren vanhoja siirros- tai murrosvyöhykkeitä pitkin. Jännitystä varastoituu maankuoreen nopeammin mannerlaattojen kohtaamisalueilla kuin niiden sisäosissa. Luonnollisia syitä jännityksen kertymiseen ovat mannerlaattojen liike, vulkanismi ja esimerkiksi mannerjäätikön aiheuttaman painauman palautuminen. Valtaosa nykyajan maanjäristyksistä tapahtuu mannerlaattojen raja-alueilla

Maankuori voi taipua melkoisesti ennen kuin se murtuu.
Tänä aikana kuorikerrokseen muodostuu jännitystä, kunnes se hajoaa (murtuu).
Yllä oleva kuva havainnollistaa tätä.
Aluksi maa on levossa. Kun jännitys lisääntyy, jännitys kerääntyy ja taivuttaa maan kuorikerrosta (tai kuvan alaosassa sauvaa).
Kun jännite kasvaa liian suureksi, kuorikerros hajoaa aiheuttaen maanjäristyksen.
Maanjäristyksen jälkeen kuorikerros yrittää asettua takaisin entiseen asentoonsa.
Viimeisimmän jääkauden aikana, mannerjäätikkö oli paksuimmillaan n 3 km. Jäätikkö vaikutti ympäristöönsä kivi- ja maa-ainesta kuluttavasti ja kasaavasti. Kun mannerjää eteni, se hioi kallioperää ja sulaessaan muun muassa sulamisvedet kuljettivat ja kasasivat maa-ainesta. Jäätikön liike on lohkonut kallioista paloja liuskeisuuden tasoja noudattavia heikkouslinjoja pitkin.
Sirtolohkareet ovat tavallista suurempia kivenlohkareita, joita jääkauden aikainen mannerjää irrotti kallioperästä ja kuljetti nykyisille paikoilleen. Jäätikkö suli pohjastaan kovassa paineessa ja sulamisvedet kulkeutuivat jäätikön mukana kallion suojasivulle, jossa paine oli pienempi. Paineen laskiessa sulanut vesi jäätyi uudelleen kallionraoissa rikkoen kalliota ja synnyttäen lohkareita. Lohkareet kulkeutuivat virtaavan jään mukana kauaksi emokalliostaan.

A: Pakkasrapautuminen ja jää saa lohkareen irtoamaan
B: Lohkare jäätyy jäätikköön
C: Lohkare sulaa irti kun jäätikkö vetäytyy
Mitä täältä löytyy?
Ryövärinluola
Ryövärinholmalla ei ole parkkipaikkoja, ellei autoa saa mahdutettua kapean tien varteen, tontit ovat yksityisomistuksessa. Autolla kuitenkin pääsee muutaman sadan metrin päähän Ryövärinluolasta. Polun alku on hyvin nähtävissä, talojen välissä. Maasto on kallioista, polku on kuitenkin suhteellisen helppokulkuinen.
Ryövärinrotko on valtava, lähes sata metriä pitkä ja yli kymmenen metriä korkea kallionrepeämärotko, johon paikoitellen muodostuu luolia. Rotko päättyy mereen, rotkon suulta avautuu upea näkymä merelle
Mereltäkin pääsee luolaan, halkeama erottuu Ryövärinholman kallion seinämästä selvästi.
Luola on paikoitellen hyvinkin vaikeakulkuinen ja hämärä, jos koko luolan haluaa tutkia, on varauduttava ryömimään. Rotkon leveyskin vaihtelee, joten välillä on hyvinkin ahdasta. Luola on, varsinkin sadekaudella, hyvinkin kostea ja sammaleet tekevät kalliosta liukkaan. Luolan pohjalle on kertynyt keppejä ja lehtiä ym. jotka osittain peittävät pohjan suurehkotkin kolot.
Olethan varovainen liikkuessasi alueella.
Tarinan mukaan, luola on vanha merirosvojen piilo.
Luolasta on löytynyt entisiä tulentekopaikkoja ja jonkin verran vanhoja kolikoita, itse merirosvojen aarre on vielä löytämättä.

Tehtävät ja kysymykset:
- Itse kallionrepeämärotko lienee maanjäristyksen synnyttämä, mutta miten luolan katto on muodostunut?
- Kun katsot rotkon seinämiä, ovatko ne jään ja virtaavan veden silottamia vai halkeamalle tyypillisen rosoisia?
- Ota kuva jostakin henkilökohtaisesta esineestä luolan sisällä, niin että suuaukon puunrunko näkyy taustalla (esimerkkikuva alla)


Detta är en Earth cache. För att logga cachen, skall du bekanta dig med ställets geologiska beskrivning och svara på uppgifterna.
Dina svar sänder du lättast via message center.
Under miljontals år har Finlands berggrund upplevt många omvälvningar. Kontinentalplattorna har kolliderat, klimatet har omväxlande svalnat och värmts upp och den kilometertjocka glaciären har skrapat loss allt från marken. Detta har skapat flera stora och små raviner. En klyfta är en spricka, med branta kanter, i marken. Den är vanligtvis är djupare än den är bred.
Kanjon används vanligtvis för långa raviner, det spanska ordet cañon betyder inte bara en ravin, utan också ett rör. En kanjon är en dal med branta väggar, som oftast skapas när strömmande vatten eroderar berget. Några av ravinerna har skapats som ett resultat av kontinentalplattornas rörelse och därav följande jordbävningar. ”Kuru” är däremot namnet på de raviner som ligger mellan Lapplands fjäll.
De äldsta ravinerna i Finland skapades långt före istiden. Jordbävningar och glaciärer öppnade sprickor i berget, som sedan rensades från lös jord av glaciärens smältvatten.
En jordbävning börjar när den lagrade spänningen i jordkorpan överstiger bergsmaterialets hådhet. I så fall spricker jordskorpan som omger jordbävningsen fokus, och jordskorpans delar rör sig i förhållande till varandra. Uppsprickning sker vanligtvis längs gamla sprickzoner eller skölar i jordskorpan. Spänningen lagras snabbare i jordskorpan i de områden där kontinentalplattorna möts än i kontinentalplattornas inre delar. Naturliga orsaker till uppbyggnaden av spänning är kontinentalplattornas rörelser, vulkanism och till exempel återhämtning efter trycket förorsakad av en kontinental glaciär. Majoriteten av jordbävningarna nuförtiden, inträffar i gränsområdena för kontinentalplattorna.

Jordskorpan kan böjas ganska mycket innan den går sönder.
Under denna tid byggs spänningar upp i skorpan tills den bryts ner (spricker).
Bilden ovan illustrerar detta.
Först är jorden i vila. När spänningen ökar böjer jordskorpan (eller staven längst ner på bilden).
När spänningen blir för hög spricker jordskorpan och orsakar en jordbävning.
Efter jordbävningen försöker jordskorpan att återgå till sin tidigare form.
Under den senaste istiden var den kontinentala glaciären som tjockast ca 3 km. Glaciären påverkade sin genom genom att erodera och samla sten och jord. När den kontinentala isen avancerade malde den berggrunden och när den smälte transporterade och samlade smältvattnet upp sten och jord. Glaciärens rörelse har brutit loss stenbitar längs svaghetslinjer som följer skifferns plan.
Flyttblock är enorma stenblock som drog loss från berggrunden av kontinental isen under istiden och transporterades till sina nuvarande platser. Glaciären smälte underifrån under högt tryck, och smältvattnet flöt med glaciären mot bergets läsida, där trycket var lägre. När trycket sjönk frös det smälta vattnet i bergsskrevorna på nytt, vilket bröt sönder bersväggen och skapade stenblock. Stenblocken transporterades med den strömmande isen längre bort från sin ursprunsplats.

A: Frostvittring och isen får ett stenblock att lossna
B: Stenblocket isar fast i inlandisen
C: Stenblocket smälter loss när inlandsisen drar sig tillbaka
Vad finns här?
Rövargrottan
Det finns inga parkeringsplatser påä Ryövärinholma, såvida du inte kan parkera din bil vid sidan av den smala vägen, tomterna är privatägda. Bilvägen går en par hundra meter från grottan. Början av stigen syns fint, mellan husen. Terrängen är stenig, men det är relativt lätt att gå längs med stigen.
Rövärinrotko (Rövarravinen) är en enorm, nästan hundra meter lång och över tio meter hög bergskreva, där det på sina ställen bildas grottor. Klyftan slutar vid havet, en underbar utsikt över havet öppnar sig från ravinens mynning
Grottan/klyftan nås även från havet, sprickan sticker tydligt ut från bergväggen i Ryövarinholma.
Grottan är ställvis väldigt svårframkomlig och mörk på sina ställen, vill man utforska hela grottan måste man vara beredd på att krypa. Klyftans bredd varierar också, så ibland är den väldigt smal. Grottan är, särskilt under regnperioden, mycket fuktig och mossan gör klippan hal. Pinnar och löv etc. har samlats på botten av grottan och täcker delvis även de stora hålen i marken.
Var försiktig när du rör dig i området.
Enligt lokalhistorien är grottan ett gammalt gömställe för sjörövare.
Tidigare eldstäder och några gamla mynt har hittats i grottan, själva piraternas skatt har ännu inte hittats.

För att logga cachen måste följande frågor besvaras och villkor uppfyllas:
- Själva klyftan lär ha uppstått i samband med en jordbävning, men hur har grottans tak bildats?
- När du tittar på grottans väggar, är de slipade släta av is och vatten, eller är de ojämna, som sprickor brukar vara?
- Ta en bild innifrån gottan, på något personligt, så att trädstammen i mynningen syns i bakgrunden (exempelbild under)


This is an Earth cache. To log the cache, you must read the geological description of the place and answer the questions.
The easiest way to send the answers is using the message center.
Over millions of years, Finland's bedrock has experienced many upheavals. The continental plates have collided, the climate has alternately cooled and warmed, and the kilometers-thick glacier has scraped everything loose from the ground. This has created several large and small ravines in Finland. A gorge is a steep-walled crack in the ground that is usually deeper than it is wide.
Canyon is usually used for long-shaped gorges, the Spanish word cañon means not only a gorge, but also a pipe. A canyon is a steep-walled valley, which is most often created when flowing water erodes the rock. Some of the gorges have been created as a result of continental plate movements and related earthquakes. “Kuru”, on the other hand, is the name for the gorges located between the fells of Lapland.
The oldest gorges in Finland were created long before the ice age. Earthquakes and glaciers opened cracks in the rock, which were then cleaned of loose soil by the glacier's melting waters.
An earthquake starts when the stored stress in the earth' crust at some point exceeds the strength of the rock materia. In this case, the crust surrounding the earthquake source, i.e. the focus, ruptures and the parts of the earth's crust move relative to each other. Rupture usually occurs along old fault zones in the earth's crust. Stress is stored in the crust faster in the areas where the continental plates meet than in their interior parts. Natural causes of stress build-up are the movement of continental plates, volcanism and, for example, the recovery of a depression caused by a continental glacier. The majority of modern earthquakes occur in the border areas of continental plates.

At first, the ground is at rest. As stress increases, strain accumulates, bending the rock (or, in the lower part of the image, the stick).
When the stress is too great, or too much strain accumulates, the rocks will break, causing an earthquake.
After the earthquake, the ground tries to settle back into the position it once was in.
During the last ice age, the continental glacier was at its thickest 3 km. The glacier affected its environment by consuming and accumulating rock and soil. When the continental ice advanced, it ground the bedrock and when it melted, among other things, the meltwater transported and piled up the soil. The movement of the glacier have broken off pieces of rock along lines of weakness that follow the planes of the shale.
Glacial erratics are larger-than-usual boulders that were detached from bedrock by continental ice during the Ice Age and transported to their current locations by the ice. The glacier melted from its base under high pressure, and the melt waters traveled with the glacier to the protective side of the rock, where the pressure was lower. As the pressure dropped, the melted water refroze in the rock crevices, breaking the rock and creating boulders. The boulders were transported with the flowing ice far away from their starting point.
What do you find here?
There are no parking spaces at Ryövärinholma, unless you can park your car on the side of the narrow road, the lots are privately owned. However, you can reach Ryövärinluola within a few hundred meters by car. The beginning of the path is easily visible, between the houses. The terrain is rocky, but the path is relatively easy to walk along.
Rövärinluola is a huge, almost one hundred meters long and over ten meters high rock crevasse, where caves form in places. The gorge ends at the sea, a wonderful view of the sea opens from the mouth of the gorge
The cave can also be reached from the sea, the crack stands out clearly from the rock wall in Ryövärholma.
The terrain makes it difficult to walk in the cave. It’s also dark in some of the places, if you want to explore the whole cave, you have to be prepared to crawl. The width of the gorge also varies, so sometimes it is very tight. The cave is, especially in the rainy season, very humid and the mosses make the rock slippery. Sticks and leaves etc. have accumulated on the bottom of the cave, partially covering even the large holes in the ground.
Be careful when moving around the area.
According to the story, the cave is an old hideout for pirates. Former fireplaces and some old coins have been found in the cave, the pirates' treasure itself has yet to be found.

In order to log the cache, the following questions must be answered and conditions must be met:
- The gorge itself is formed in an earthquake, but how was the roof of the cave formed?
- When you look at the cave walls, are they ground smooth by ice and water, or are they jagged, like cracks tend to be?
- Take a picture, inside the cave, of something personal, so that the trunk at the mouth of the cave is visible in the background (example picture below)



Lähteet / Källor:
Kesäläinen, Tuomo & Keijonen, Aimo (2015). Suomen luolat. Tallinna: Salakirjat.
Kesäläinen, Tuomo & Keijonen, Aimo (2014). Suomen rotkot. Tallinna: Salakirjat.
www.helsinki.fi/fi/seismologian-instituutti/
geophile.net
freeflagicons.com