Fettisdagen, eller något ålderdomligt vita tisdagen (en beteckning som dock även något oegentligt används för tisdagen i stilla veckan, på finlandssvenska fastlagstisdagen, är i kristen tradition tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk. Dagen är därmed rörlig, och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. Fettisdagen är den tredje av de tre dagarna i fastlagen, dagarna före fastan, där den första är fastlagssöndagen och den andra är blåmåndagen. Fastan börjar därefter med askonsdagen.
Namnet fettisdag är bildat av "fet" och "tisdag", där fet syftar på all fet mat som brukade ätas på fettisdagen, den sista dagen före fastan. Ordet är belagt sedan 1594. Under 1600-talet talades om fetdagar som en motsats till fastedagar. Under fetdagar tilläts man att äta fet mat. Hur vita tisdagen har fått sitt namn är oklart, men en teori är att namnet kommer av det vita vetemjöl som man bakar semlor med.
Laskiaisena on tapana syödä rasvarieskaa, hernekeittoa ja laskiaispullaa. Vanhoista laskiaisperinteistä elossa ovat mäenlaskun ja jääkelkkojen tapainen hupi. Ennen vanhaan laskiaisena syötiin paljon rasvaista ruokaa, koska sen jälkeen paastottiin pääsiäiseen asti. Laskiaispulla on alun perin peräisin Ruotsista, jossa sitä kutsutaan nimellä ”semla”. Aluksi pullissa ei ollut täytteitä, mutta myöhemmin pulliin alettiin laittaa mantelimassaa ja sen jälkeen kermavaahtoa ja hilloa. Rasvarieska on Pohjois-Karjalasta ja Pohjois-Savon ortodoksisilta seuduilta oleva perinneruoka, jota on tapana syödä laskiaisena. rasvarieska valmistetaan niin kuin normaali rieska, mutta siihen laitetaan sian kylkisiivuja.
Funderingar kring olika aktiviteter förr på fastlagstisdagen.