Rasbo kyrka är en kyrkobyggnad i Rasbo socken i Uppsala stift. Den är församlingskyrka i Rasbo-Rasbokils församling. Kyrkan ligger i Gåvsta vid länsväg 288 cirka 12 kilometer nordöst om Uppsala, i Uppsala kommun, Uppland.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är en av de största landsortskyrkorna i Uppland. Uppgifter om en källa under tornet tyder på att den kan ha grundlagts som dopkyrka. Det är en medeltida gråstenskyrka med latinsk korsplan, västtorn, vapenhus i söder och sakristia i norr.
Kyrkans gavelrösten är dekorerade med blinderingar. Den spetsbågiga sydportalen har rikt profilerad tegelomfattning. Västra korsarmen och tornet anses ha uppförts vid slutet av 1200-talet, då förmodligen som långhus med smalare kor. Lansettformade fönster med gråstensomfattning i torn och långhus. Vapenhuset, med sekundärt valv, tillkom senare, förmodligen i början av 1300-talet.
Omkring 1400-talets mitt slogs långhusets valv, kalkmålningarna är enligt inskrift daterade 1456. Mot medeltidens slut utvidgades kyrkan med nytt kor, korsarmar och sakristia. Kyrkans exteriör putsades i gult och fönster upptogs och förstorades på 1760-talet. Tornhuven tillkom 1802, efter det senaste av två blixtnedslag i tornets historia.
1827 fick fönstren sin nuvarande storlek, och tornet skildes från långhuset. Interiören återfick sin mer ursprungliga karaktär vid 1925-års restaurering. I kyrkan lägger man märke till det nya Mariakoret i norra korsarmen med altarskåp i ikonteknik.
Inventarier
- Krucifix av ek av Rasbomästaren (enl. NE), från 1300-talets första fjärdedel.
- Krucifix av ek från verkstad i mälardalen, från 1400-talets andra hälft.
- Kalkmålning, mälardalsskolan 1453.
- Altaruppsats av gotländsk sandsten, skänkt 1649 av Frötunas ägare riksrådet och amiralen Åke Ulfsparre af Broxvik och hans hustru Margareta Kyle till Älvgärde.
- Predikstol skänkt av Åke Ulfsparre
- Dopfunt i gotländsk sandsten, skänkt 1950 av kyrkliga ungdomskretsen.
- Glasmålningar i korfönstren efter skisser av Olle Hjortzberg.
- Altarskåp i ikonteknik i Mariakoret. "Maria Barmhärtighetens moder", på flyglarna S:ta Birgitta och S:t Olof.
- Ikon, Kristi ansikte, "Mandylion", i södra korsarmen.
- Storklockan, gjuten 1583, spräckt 1708 och omgjuten 1710.
- Lillklockan, omgjuten två gånger, 1684 och 1694 och sedan en tredje gång, 1723.
- Tredje klockan är av medeltida ursprung och användes tidigare av tornuret som slagklocka och hänger i tornets lanternin med sin slaghammare.
Orglar
1710 omtalas en äldre orgelläktare i koret.
Hedlundpositivet
1747 Vid en allmän sockenstämma den 7 juni 1747 är det ingen som har något att erinra mot förslaget att man ”måtte få Orgewerk” i sin stora kyrka. Kostnaden skulle tas ut genom frivilliga sammanskott. ”Hofjägmästarn Wällborne Herr Joh: Gust. Gyllenkrok” på Frötuna åtar sig att beställa ett orgelverk i Stockholm och så småningom upprättas ett kontrakt med orgelbyggare Olof Hedlund om ett 11-stämmigt positiv.
1749: Vid Olof Hedlunds död den 20 april är arbetet dock ej riktigt klart, utan positivet färdigställs av vagnmakare, akademismed och amatörorgelbyggare Carl Holm, Uppsala (†1764), som utför intonation och stämning av verket. Orgeln kostade 5600 daler.
Källa: Wikipedia
Foto: Höögarna