Stora Hov
Stora Hov var ett säteri med mycket gamla anor, beläget i socknens nordöstra del. Det var den största jordkomplexet i Tråvad, med marker även i kringliggande socknar. Numera är godset uppköpt av Bjertorps egendom. Slottet revs 1957 efter att ha fått förfalla under många år. Nu återstår endast en gammal flygelbyggnad, några dammar och rester av herrgårdsparken.
Tidigaste belägget för Stora Hov kan vara från 1020 då den isländske skalden Sigvat Skald kan ha besökt Hov och inte fått kommit in eftersom folket på gården firade en hednisk gudstjänst. Det är dock inte helt säkerställt att det var just vårt Hov som menades.
Det första säkra belägget för gården är från 1511 då Stora Hov var sätesgård för väpnaren Anders Jönsson. I de äldsta jordeböckerna nämns säteriet som två hemman Stora Hov och Lilla Hov. Senare hörde även Änkegården hit. Även Tråvads Herrgård och egendomen Karstorp i Edsvära har tillhört godskomplexet. Följande släkter har under århundrade ägt Stora Hov (och även åtminstone tidvis bott här) Oxenstierna, Lagerberg, von Köhler, Funck, Lagergren, Tham, Heyman och Moritz.
Stora Hov var en betydelsefull plats i bygden. Periodvis var godset föregångare inom jordbruket och trädgårdsnäringen. I början av 1800-talet införde ägaren för första gången i Västergötland nymodigheten Thermolampan. Den hade utprovats i England och var en ny uppvärming- och belysningskälla. Det blev dock inte den succé som förväntades eftersom man kom fram till "befarad äventyrlighet för Eldswåda". Det som nu är en mycket lugnt plats, som de flesta bara far förbi, var fram till långt in på 1900-talet ställe med ett sjudande folkliv. Godset hade mycket folk anställda, rättare, torpare, statare, pigor och drängar,trädgårdsmästare, kusk, tjänstefolk inomhus. Under en period drevs det ett mejeri på gården.
Huset tidigaste delar var från 1785, som sedan troligen byggdes om/på några gånger. Glasverandan kom till efter 1878.
