XMAS2018U - 18 Stalaktiter på Nybron

Bildkälla: www.scribo.se

Nybron är en bro i centrala Uppsala. Den första bron kom på plats 1645 och var en träbro. 1775 så byts träbron ut mot en stenbro, och 1899 så byggdes bron om till en planare stenbro som tog bort valvkonstruktionen. Slutligen så breddas bron 1953 och blir till den form som finns kvar idag.

Denna EarthCache kommer att fokusera på de droppstenformationer, stalaktiter, som man finner under Nybron. I Uppsala så finns det ju inga kalkstensgrottor som i Lummelunda, men det betyder inte att det finns stalaktiter.

På engelska så finns det ett ord som beskriver stalaktiter som växer från konstgjorda material (cement, murbruk, m.m.): calthemite. Dessa bildas utanför grottor, där man tenderar att hitta naturliga stalaktiter. Namnet kommer från de grekiska orden calx (kalk) och théma (deposition; någonting nedlagt). Bränd kalk (Kalciumoxid, CaO), en beståndsdel i cementen, reagerar med vatten och bildar då kalciumhydroxid (Ca(OH)2). Koldioxid i luften omkring reagerar sedan med kalciumhydroxiden för att bilda kalciumkarbonat (CaCO3) och vatten. Sammanfattad med kemiska formler:

CaO + H2O → Ca(OH)2 

Ca(OH)2 + CO2 → CaCO3 + H2O

Ifall järn har använts till konstruktionen, exempelvis för att förstärka strukturen, så kan järnoxid (rost) färga stalaktiterna med en orange färg.

​"Soda straws". Den längsta är böjd av troligtvis vind.

Stalaktiter som bildas på konstgjorda strukturer har en väldigt hög växthastighet jämfört med naturliga stalaktiter. Naturliga stalaktiter kan ha en tillväxthastighet på cirka 0,1 millimeter per år. Jämfört med "konstgjorda" stalaktiter som kan, vid extrema förhållanden, ha en tillväxthastighet på uppemot 2 millimeter per dag (!). Hastigheten beror på mängden vatten som tillförs samt mängden koldioxid i luften runtomkring, och tillförseln på dessa är sällan så höga så att en så pass hög tillväxthastighet är inte särskilt vanlig.

"Flowstone" färgad av järnoxid. Källa: wikipedia

Ifall tillväxthastigheten är större än en droppe per minut så kommer det mesta av kalciumkarbonatet att droppa ner från där den kommer ifrån, exempelvis en stalaktit. Kalciumkarbonatet kommer då att lagras på marken och bilda en stalagmit isåfall (droppsten som bildas från marken och uppåt). Så är inte fallet här eftersom att rakt nedanför bron så ligger Fyrisån, det finns ingen fast mark där stalagmiter kan bildas.

Två av de vanligaste typerna av stalaktiter som bildas på konstgjorda strukturer är "soda straw" och "flowstone". "Soda straw" ser ut, som namnet tyder på, sugrör och är alltså smala långa stalaktiter. Flowstone är droppstensformationer som bildas längs en väg.

EarthCachen

För att få logga denna EarthCache så måste du besöka de ovanstående koordinaterna samt skicka in svar på frågorna nedan till mig. Du behöver inte vänta på svar från mig, utan det är bara att skicka iväg din logg när du har skickat svaren till mig. Om ni är flera som loggar EarthCachen så räcker det om en person skickar in svar, men skriv vilka nick som är med och loggar. Om inte dessa kravs följs så kan din logg raderas av mig.

Frågor:

1. Om du antar att stalaktiterna har vuxit ända sedan bron byggdes om (1953), med vilken hastighet har stalaktiterna vuxit med? Uppskatta längden på den längsta stalaktit som du ser och basera svaret på den. Ange i måttenheten mm/år. Bifoga din uträkning.

2. Vart på undersidan av bron växer stalaktiterna? Varför tror du att de växer främst där?

3. Har stalaktiterna ungefär samma form eller varierar formerna en del? Är det "soda straws" eller "flowstones"?

4. Baserat på färgen på stalaktiterna, kan du dra slutsatsen att järn (stål) har eller inte har använts för att förstärka bron?

5. Obs! Frivilligt: Ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid platsen till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga. 

Denna cache ingår i en serie utplacerade av medlemmar i
Intresseföreningen Geocaching i Uppsala (GCU).