Välkommen på glöggprovning enligt knytkalasprincipen, dvs var och en som vill tar med en sorts glögg och så provsmakar vi varandras. Självklart är det frivilligt att vara med på glöggprovningen, det går alldeles utmärkt att komma på eventet ändå och umgås och äta pepparkakor. Vi träffas lördagen den 17 december kl 11.00-11.30 (jag finns på plats till 12.00) vid vindskyddet/grillplatsen vid norra änden av Åsbotorpssjön på Billingehus.
Du som vill vara med på glöggprovning kan ta med en termos med glögg samt glöggmugg. Välj gärna en lite ovanligare glöggsort. Märk din termos med vad den innehåller för slags glögg.
Ta också gärna med TBs och coins som du vill visa eller droppa.
Jag bjuder på pepparkakor och tar även med mandel och russin (och en termos med glögg så klart!).
Elden kommer att vara tänd så vi kan värma oss om det är kallt.
Gångvägen runt Åsbotorpssjön skottas och är barnvagnsvänlig men sista biten fram till eventplatsen (ca 50 meter) är det liten skogsstig som gäller, så är det snö blir det till att pulsa.
Glögg är ett självklart inslag under jul och advent. Men visste du följande:
Under medeltiden var kryddvin mycket populärt i Europa. Kryddorna ansågs hälsobringande, men kunde också dölja dålig smak på vinet. Romarna i det gamla Grekland smaksatte med både kryddor och blommor.
Kungarnas favoritdryck: Gustav Vasa var mycket förtjust i något som kallades klaret, en blandning av rhenvin, socker, honung, kanel, ingefära, kardemumma och nejlikor. Erik XIV:s speciella favoritdryck hette Lutendrank. Till hans kröning 1561 togs 210 kannor fram av denna dryck som förutom vin och kryddor också innehöll mjölk.
Ordet ’glögg’ kommer av glödga, som betyder uppvärma. Benämningen glödgat vin möter vi för första gången i Sverige 1609. På kontinenten slutade man under den här tiden att dricka kryddat vin men i Sverige var det fortsatt populärt. I mitten av 1800-talet dyker benämningen glögg upp i kokböckerna.
Det var på 1890-talet som glöggen blev en svensk jultradition som spreds. De flesta vinbutiker hade sin egen blandning som de sålde på butelj med egengjorda etiketter med tomtar på.
I Sverige i dag dricker vi ungefär fem miljoner liter glögg varje jul, och det kommer nya sorter varje år.
Glögg passar bra till både choklad och blåmögelost, på exempelvis en pepparkaka. Men även salt rekommenderas, till exempel olika nötter. Varför inte kombinera med en bit mörk choklad med havssalt?
Glögg ska värmas sakta. Alkoholen börjar dunsta vid 78 grader. Smakerna i glöggen förändras vid varmhållning, för bästa smak – värm den sakta. Häll sedan över glöggen i en termos eller en speciell glöggryta som värms av värmeljus.
Blir det slattar kvar kan man spara dem och till exempel göra:
1. Glöggsirap. Koka glöggen så den får en simmig konsistens, låt svalna, ringla det över färska klyftade fikon eller stekta kanelkryddade äppelklyftor.
2. Glöggmarinerad frukt till kakan. Låt den torkade frukten ligga och dra i glögg innan det läggs på fruktkakan.
3. Glöggmarinerade russin. Toppa fruktsalladen med russin som fått ligga och dra i glögg i ett par timmar.
4. Mer smak på kålen. Varför inte smaksätta julens rödkål med en skvätt glögg som fått koka ihop med kålen?