Adventskalenderns saga började i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son Gerhard. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul.
Den första tryckta adventskalendern
När Gerhard Lang sedan blev delägare i ett tryckeri kom han ihåg sin barndoms kak-kalender, vilket inspirerade honom till att vid 1900-talets början ge ut den första tryckta adventskalendern, en kalender som förkortar den långa väntan för barnen. Den bestod av två ark varav det ena hade tjugofyra julmotiv, som efter hand klipptes ut och fästes på motsvarande plats på det andra arket. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapade Lang en ny variant med luckor att öppna med en bild innanför. Han tillverkade även tredimensionella kalendrar där man kunde placera små föremål bakom luckorna. Hans verksamhet blomstrade, men 1930-talets ekonomiska depression satte slutligen stopp för den.
Andra tryckerier hade emellertid börjat trycka adventskalendrar så produktionen i Tyskland fortsatte, framför allt för den inhemska marknaden. Den pågick ända fram till andra världskriget då produktionen tvingades upphöra på grund av materialbrist och andra restriktioner. Före adventskalendern fanns en tradition i den protestantiska delen av Tyskland, att göra ett kritstreck på dörren för varje dag i december fram till julafton.
Den amerikanska marknaden erövrades
Den första tyska efterkrigsadventskalendern producerades 1946. Då var producenten tvungen att skaffa sig licens och material genom den amerikanska armen. Detta ledde till att han snabbt erövrade den amerikanska marknaden då amerikanerna köpte kalendrar av honom och skickade hem.
Adventskalendern i Sverige – Barnens adventskalender
Barnens adventskalender (Utgiven 1934 – 1964)
Den första svenska adventskalendern gavs ut 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund. Året innan hade deras ledare Henny Mörner fått en adventskalender till sina barn från tyska släktingar. Hon fick då idén att göra en svensk version som skulle säljas och inbringa pengar till det svenska flickscoutförbundet.
Först gick erbjudandet om att rita kalendern till Elsa Beskow som emellertid inte hade tid men föreslog Aina Stenberg MasOlle, en känd sagoboksillustratör och vykortsmålare. Beställaren och konstnären diskuterade kalenderns utseende: … större än den tyska, utan glitter, med tomtar …Adventskalendern fick namnet Barnens adventskalender och trycktes första året i 10.000 exemplar. Den hade 24 luckor som barnen kunde öppna, en efter en, varje dag fram till julafton. Motivet var familjen MasOlles gård Siljansnäs i Dalarna med ett antal tomtenissar utanför som utförde olika sysslor på gården. Adventskalendrarna blev snabbt populära och varje år, ända fram till 1964, ritade Aina Stenberg MasOlle dem. Då var hon nära 80 år. 1973 återupptog Svenska scoutförbundet traditionen och hennes kalendrar började säljas i nytryck. 1989 trycktes det årets nytryck i 100.000 exemplar.
Snart nog hade Sveriges Flickors Scoutförbund fått konkurrens på marknaden. Utländska kalendrar med mycket glitter importerades samtidigt som alltfler organisationer började sälja egna kalendrar. I slutet av 1950-talet började gratiskalendrar delas ut i reklamsyfte.
Julkalendern i radio och tv
I Radio sände Barnens adventskalender 1957. Det var ett fem minuters program med barn som sjöng julvisor, pratade om julförberedelser och öppnade en lucka i en adventskalender. Producenten Rolf Bergström hade fått idén till programmet efter ett besök i en bokhandel där Sveriges Flickors Scoutförbunds adventskalender fanns till försäljning. Detta var bara början. 1958, gavs den första tryckta adventskalendern ut i anslutning till radioprogrammet Barnradions Adventskalender. 1960 följde tv efter och Titteliture öppnade luckorna. Idén slog an och året därpå, 1961, kom den första adventskalendern i tv med dagliga sändningar och lucköppningar. 1969 sändes den första kalendern i färg och 1971 ändrades namnet till julkalender.
Den populäraste adventskalendern i tv genom tiderna är Teskedsgummanfrån 1967 – två miljoner vuxna och en halv miljon barn tittade på den. I över femtio år har julkalendern i tv haft minst en miljon tittare per dag varje år. Under åren har både ris och ros delats ut och knappast någon tv-kalender har passerat obemärkt förbi. De som har väckt mest debatt är varit Broster, Broster (1971) och Trolltider (1985).
Motiv på adventskalendrarna
De första tyska adventskalendrarna med luckor föreställde hus, små städer och julmarknader blandat med religiösa motiv. Till skillnad från de svenska och även danska som har mer lantliga och världsliga teman med skog, natur, snögubbar, kälkar, timrade hus och tomtenissar.