Vem eller vilka som bodde här från början är inte känt. Den äldsta uppgiften är från 1774 då Nils Gabrielsson och hustrun Maja Johansdotter bodde här. Nils var säkerligen brukare eller arrendator av gården. Han var född 1729 i Siggestorp medans Maja var född här på Flatan.
Ågarskapet låg dock i släkten Rudbäck. Detta framkommer i skrivelser om en tvist angående en äng på 1760-talet. Ett antal ägare och brukare har passerat genom åren.
Sista familjen som bodde här bar torparen Johan Alfred Revelj med familj från Härlunda.
Alfred var född 1854 och gifte sig 1895 med änkan Johanna Matilda Persson från Bjurum. Matilda hade då fyra barn med sin förre make som omkommit i en olycka med oxar runt år 1890.
Familjen Revelj flyttade härifrån år 1898 och torpet ödelades. Alfred dog år 1933 som tändsticksarbetare och Matilda år 1934. Alfred kallades för "Kvasta-Revelj" då han tillverkade kvastar som han gick omkring och sålde.
Före rivningen omkring år 1900 fanns här ett bostadshus, en större ladugård med tillbyggnas samt ett mindre hus.
Ekepiggen är det gamla namnet på Hellidsberget och nämns på en karta från 1714 så här: "Inom denna Inritning ähr en Hög Land åhs som Kallas Ekepiggen beväxt med ung Fureskog och något enebyske stenig och mager mark." Helliden är känt sen 1500-talet Första ledet Hell=Hilla, hylla, i betydelsen avsats eller platå. Andra ledet lid=sluttning. Hellidsberget har fått sitt namn efter torpet Helliden som ursprungligen låg omkring 150 meter nordnordväst om nuvarande Hellidens slott. Det var först i 1860 då Hans Henrik von Essen flyttade in i sitt nybyggda slott som namnet Hellidsberget myntades.